Nya metoder och nya sätt att tänka

För att möta framtidens samhällsutmaningar behövs nya sätt att tänka och en djupare förståelse för vad som skapar värde för våra invånare. Vi behöver också skapa nya och smartare samhällstjänster.

Den som är närmast ett problem har oftast bäst förutsättningar att komma med förslag på lösningar. Användare är sällan involverade i den grad de själva önskar – ofta vill man ta ett större ansvar för att få ökad kontroll och livskvalitet. Därför är socialtjänstens medarbetare, brukare och anhöriga en viktig resurs vid utformning av välfärdsinnovationer.

En gynnsam innovationskultur behövs

Innovationer kommer ofta till i liten skala utan att innovatören har förstått principerna bakom (t ex samverkande sjukvård). Stödprocessen är ett gott innovationsklimat. Det kan kallas för medarbetardriven innovation, vardagsinnovation, ständiga förbättringar etc.

Att lära genom att göra, använda och interagera leder ofta till innovationer (t ex användning av Skype till vårdplanerig för äldre). Innovationer kan också skapas genom erfarenhetsutbyte i forskningscirklar, tjänstedesign eller andra metoder för problemlösning – i samarbete med näringsliv och akademi.

För implementering och användning av innovativa processer/produkter krävs tydliga mål, strategier och resurser. Innovationsupphandling gör det lättare att få användning av innovationen i verksamheten och med fribrev, patent och mönsterskydd kan man sprida innovationen vidare.

I en organisation där man skapat tillitsfulla relationer och accepterar misstag finns det en bra grogrund för idégenerering. Det finns också större chans att idégivarna vågar föra fram och lämna in sina idéer. Organisationer med aktiv innovationsledning har högre tillväxt än jämförbara organisationer. (Tidd, 2012).

Vikten av ett gott ledarskap

Ledarskapet har en viktig roll i att uppmuntra till nya idéer och lösningar i en organisation. Genom ett innovativt ledarskap går det att styra och stödja medarbetare, ge ramar/skapa struktur men också ge frihet/kultur. Båda dimensionerna behövs.

Möte och samarbete mellan kommuner och näringsliv, akademi och frivilligsektor är fler faktorer som är viktiga för att skapa innovationer i socialtjänsten.

Kunskap, lärande och innovation är sociala processer som hänger ihop. Två typer av kunskap behövs i en organisation; både den som förbättrar befintliga rutiner och den som ska upptäcka nya möjligheter (och hot). Lärande är en grundläggande mekanism för innovationsprocesser.

Chefer och ledare behöver mål, motivation, resurser, tid, självförtroende och förmåga att se hur innovationsarbetet kan utvecklas och integreras i det ordinarie arbetet med stöd av kvalitets- och ledningssystemen.

Organisatoriska förutsättningar som underlättar:

  • medarbetarnas tillgång till idésluss,
  • metoder för att utveckla idéer,
  • gränsöverskridande arbete
  • erfarenhetsutbyte med andra

 

Innovationsarbete i offentlig sektor

Det är stor skillnad på innovationsarbete mellan offentlig och privat sektor.

Inom den offentliga sektorn finns det en lång tradition av innovationsaktiviteter, även om innovationsbegreppet inte används. Innovation i socialtjänsten handlar oftast om metod/organisation/tjänsteutveckling, inte produktutveckling som oftare sker i den privata sektorn.

Ytterligare en skillnad är att framgång och misslyckanden mäts och premieras olika. Framgångsrik tjänsteinnovation i offentlig sektor, t ex att arbeta personcentrerat, premieras på annat sätt än produktinnovationer som t ex en ny typ av bil.

Den offentliga sektorn styrs av rättsstatens, demokratins och välfärdsstatens principer, vilket innebär att förutsättningar och drivkrafter för innovationsarbete är helt andra än i privata sektorn.

Korta fakta om offentlig sektor:

  • politiskt styrd
  • ansvarsområdet regleras i lag
  • finansieras via skatt eller politiskt beslutade avgifter
  • präglas av tillgänglighet, likställdhet och öppenhet.

 

Fördelar med innovationsarbete i offentlig sektor:

  • Det är en stabil hållbar organisation med andra ekonomiska drivkrafter än i privata företag
  • Personalen är motiverad, har valt att arbeta med människor och att förbättra för dem
  • Det finns en hög kunskapsnivå
  • En lagstadgad struktur för att följa och förbättra kvalitén
  • Offentlighetsprincipen gör det lätt att dela idéer och förslag

 

Nackdelar med innovationsarbete i offentlig sektor:

  • Det är ofta oklart var ansvaret för innovationsfrågor ligger
  • Lagar och regler kan vara innovationshinder
  • Så länge befintliga arbetssätt och teknik är funktionella, satsar man inte på ny
  • Det finns ett stuprörstänkande
  • Monopolstrukturer kan ge sämre förutsättningar för innovationer
  • Ny tjänst/vara ska bekostas av en budget som är svår att påverka i konkurrens med annat.